JOHANNA

Jag läste en insändare i senaste numret av SOLO, och fastnade för just den här som en tjej vars namn är Isabelle hade skrivit.

"Jag har alltid förundrats över hur besatta människor kan vara. Jag tänker på synen många har på sin egen kropp. Hur besatt man kan vara över att man måste vara smal!

Jag är en alpin skidåkare som tävlar och tränar på elitnivå som är trött på att i alla tidningar man läser, så står det bara hur man ska göra för att bli smal. Varför står det smal och inte stark? Vore det inte mycket bättre om tidningarna hade talat om för oss hur vi ska träna för att bli starka och inte smala? Och tro mig; tränar man regelbundet för att enbart bli starkare kan jag lova att den platta och välformade magen kommer av sig själv. Alla borde träna för att bli starka, man kommer ha stor nytta av det i framtiden! Släpp kraven och träna för att bli stark!"

-

När jag läste detta och reflekterade över vad som stod, så kan jag inte göra annat än hålla med. Hon har ju så sjukt rätt. Det måste väl alla hålla med om - att det är snyggare med en sund och stark kropp, än en benig och utsvulten kropp?

När jag började träna så var det mest för att få en fastare kropp, "mindre geggig" som jag uttryckte mig så fint. Men nu när jag kommit en bit på vägen med min träning, så har jag ändrat på min inställning och motivation lite. Jag vill träna och motionera för att det är bra för mig. Jag mår bra av det, och jag kommer tacka mig själv i framtiden för att jag som artonåring tog tag i mitt liv, och min hälsa, och gjorde en förändring. Jag vill, precis som Isabelle skriver, ha en stark och sund kropp. Jag vill kunna se på mig själv i spegeln och tänka "fy fan vad jag är bra som är så pass stark och sund som jag faktiskt är"

Jag älskar att träna, oavsett hur jobbigt det känns när man väl gör det. Men jag vet att det är det bästa jag kan göra för mig själv, och känslan man får efteråt, om hur jäkla duktig man varit, är oslagbar.