JOHANNA

 

Oj oj, mitt förhållande till godis har återigen gått överstyr. Dags att ta tillbaka kontrollen, fr.o.m imorgon och två veckor fram, inget godis. Imorgon händer även lite mer kul grejer. Ska iväg och hälsa på mitt nya jobb som jag börjar på på måndag, ska tatuera mig, köpa ett sim- och gymkort och äta middag hemma hos älskade mormor ♥ Händelserik ledig dag imorgon alltså.

 

Tack till bästa Liszen som lyckats peppa fram min motivation till träning igen. Nu kör vi, fr.o.m. imorgon och 10 veckor framåt, till att börja med. Om 10 veckor fyller jag 20 år, och då ska jag ha nått det mål jag satt. Det här kommer bli skitbra, jag bara vet det.

 

Sitter och drömmer mig bort bland lägenheter och bolånstips på nätet.

Har även räknat lite på min egen ekonomi, och följer jag min budget jag satt upp nu så dröjer det inte så länge tills jag har en kontantinsats. Får dessutom min fasta tjänst i april, den kan hjälpa mycket. Känns dock lite "läskigt" att ta ett lån det första man gör, men i dagens jäkla samhälle är det nästan ett måste för att komma hemifrån. Var ju också så pass osmart att jag ställde mig i bostadskö rätt nyligen, så har inte speciellt stor chans att få en lägenhet på det viset. Målet skulle ju vara att ha flyttat hemifrån innan 2012 når sitt slut...

 

Ååh, jag blir så irriterad på mig själv. Varför kan inte motivationen till träning finnas där hela tiden? Jag kan få perioder då jag är sjukt taggad på att träna, men de varar i typ 4-6 veckor, sen ligger jag och latar mig i sängen i 6 månader innan jag finner motivationen igen. Det suger.

-

Jag vill ju träna, jag vill leva hälsosamt, men jag orkar inte. Hjälp mig, någon? Tror att det även kan bero på att jag inte riktigt trivs på SATS.. Ska nog säga upp mitt medlemskap där när bindningstiden är ute, och gå tillbaka till där jag tränade under sista året på gymnasiet. Trivdes bättre där, och där kan jag även simma och gå på vattenaerobics.

-

Överallt hör och läser man om att man ska ha ett mål med sin träning för att bli mer motiverad, men jag har ingen aning om vad jag ska sätta för mål och delmål. Det största målet är att träna upp min usla kondition, men var börjar jag? Bläää, jävla skit fan.

 

Bloggen har blivit lite lidande, det har varit smått kaotiskt på jobbet med inbeordningar och sjukskriven personal, så jag har inte gjort annat än jobba känns det som. Nu är det bara två pass kvar, sen får jag äntligen mina 3 lediga dagar. Har dessutom jobbat kvalificerad övertid idag, så lönen kommer bli fin ska jag säga er.

-

Jag antar att mina inlägg kommer fortsätta lysa med sin frånvaro, men ett då och då ska jag nog hinna med. Puss på er.

Uuuuh, jag har värsta helgen framför mig, fullspäckad med massa roliga, tokiga planer!

 

 

Dagen till ära skulle jag vilja hylla den viktigaste personen i mitt liv; mig själv! Tack Johanna för att du alltid finns där för mig, för att du alltid ställer upp och för att du får mig att våga göra saker. Tack för att du köpt praliner till mig idag och tack för att du är så himla jäkla bra!

 

Tvåsamhet är inte min grej. Kärlek och känslor passar inte alla, varför ska det alltid vara nåt alla strävar efter och varför ska det vara typ "det livet går ut på"? Jag klarar inte hela grejen med att träffa någon, våga låta den lära känna mig och låta mig själv släppa allt annat och bara våga bli kär. Det passar inte mig. Måste jag ha en pojkvän? Måste jag ha någon av motsatt kön vid min sida som jag kysser godnatt för att mitt liv ska vara komplett? Måste alla ha en partner, måste alla vara kär i någon annan hela jävla tiden? Det är en sjuk fixering vid det är med att bli kär och träffa någon, fyfan jag blir sjuk av det. Blir så less, trött. Jag trivs alldeles utomordentligt med mig själv och med mina vänner. Det räcker, tack. Jag behöver ingen annan. "Men saknar du inte någon att dela din vardag, ditt liv med?" Nej, jag delar min vardag och mitt liv med mig själv och mina vänner, tackar som frågar. Det räcker gott och väl. Jag behöver inte en svettig karl att dela mina känslor och tankar med för att må bra. Jag klarar det på egen hand, tackar så mycket. Jag mår seriöst dåligt när jag ska börja träffa någon på ett seriöst vis, det är en sån laddad ångest över det hela. När man träffar någon och bestämmer nästa gång man ska ses, fyfan, ren ångest och ren plåga. Det jag vill komma fram till är att folk ska sluta tro att vi alla strävar efter samma sak här i livet, att alla vill samma sak. Jag vill inte dejta, jag vill inte bli kär, jag vill inte hitta någon som ska lära känna den riktiga Johanna. Inte just nu iallafall, för, det passar inte mig.

-

Over n' out, väldigt personligt inlägg, men det bjuder jag på.

 

Just don't fall
recklessly, headlessly in love with me.
Cause its gonna be
All heartbreak
blissfully, painful and insanity.

 

Önskar att jag vore mer kreativ. Jag skulle vilja skriva och beröra, rita, fota och få göra någonting eget. Vill hitta en passion, någonting jag brinner för, som jag kan förlora mig själv till i några timmar. Någonting att koncentrera mig på, någonting att lägga fokus på. Jag vill ha ett svar när någon ställer frågan: Vad brinner du för?

 

Förlåt för dålig uppdatering, men har haft fullt upp hela veckan. Idag är jag inne på min 6e arbetsdag den här veckan, det börjar kännas i både kropp och huvud. Ledig imorgon, sen jobbar jag tis, ons och tors, sen ledig fre, lör och sön! Längtar till de lediga dagarna.

-

Igår följde jag med Bim och hennes vovve Ruby ut i skogen så att R fick springa av sig, och oj vad hon sprang. Haha, så himla söt. Fick även träffa Emelie och hennes svärföräldrars vovve Sigge. Också jättefin vovve.

-

Inte nog med att jag trivs på jobbet, har även gått ner 2 cm i midjan sen jag började jobba, inte helt fel hörrni. Nu ska jag snart hoppa in i duschen och senare blir det som sagt sista passet den här veckan, 15.30-23.30.